Volontärarbeta i USA

Per Liestam, 17 feb, 2012

I morgon är det dags för Blueberrys stora mässa. En av våra utställare är ACE – vår samarbetspartner för volontärarbete i USA. Här kan ni läsa mer om hur ett sådant projekt kan fungera. Kom och träffa dem på mässan och missa inte seminariet klockan 14.30 i Sal 2.

Hannas berättelse om volontärarbete i USA.

För cirka ett år sedan reste jag till Arizona, USA för att arbeta som volontär. Jag hade ingen aning om vad jag egentligen gav mig in på, men vilken visade sig vara den mest underbara resan jag någonsin gjort.

Efter vad man närmast skulle kunna beskriva som en evighet av resande landade jag äntligen i Phoenix. Bakom lämnade jag mig ett ganska kallt Sverige mot ett desto varmare Arizona. Tillsammans med en mängd andra volontärer som anlänt samma dag skulle jag ta mig till Flagstaff där organisationen som vi skulle arbeta för de kommande månaderna var baserad.

Vänner för livet.

Omtumlande första dagar
De första dagarna var ganska omtumlande. Jag har aldrig haft något problem med tidsomställning. Men det här var ganska svårt. Jag var inte den enda som vaknade runt 06:00 de första dagarna och hade problem med att somna om. Under dessa dagar fick vi även tid att lära känna varandra och information om volontärarbetet. Vi fick även lära oss en massa ”regler” som man skulle förhålla sig till då man var ute på projekt. Regler som att man måste dricka 6-8 liter vatten om dagen (hjälp) och gå på toaletten var tredje timme (det finns inga toaletter, så – hjälp). Men även hur ACE arbetade.

A.C.E.

Volontärarbetet gick i stora drag ut på att genom olika typer av arbete förbättra den naturliga miljön i nationalparkerna runt om i sydvästra USA. Stora arbetsgivare var exempelvis US Forest Service och National Park Service. Många gånger – de allra flesta – arbetade man långt ifrån bebyggelse, vilket innebar att man levde och campade på arbetsplatsen. Man skickas ut på olika projekt som varade i cirka 10 dagar om gången, i grupper på cirka 10 personer. Där arbetet exempelvis gick ut på att bygga stängsel, skapa vandringsleder eller försöka skapa en bättre miljö genom exempelvis återinplantera växter.

Revegetation i Wupatki

Arizona

Mitt allra första projekt visade sig bli ”revegetation” i Wupatki, National Monument. Hade ingen aning om vad det innebar förrän en av killarna som varit med ett tag berättade att det i princip var att ”sitta och dra gräs”. Det lät ytterst avancerat… Sanningen var att det i princip handlade om att sitta och dra gräs. Eller rättare sagt plocka thumbleweed. Thumbleweed – i brist på svenskt namn – är det man ser komma rullande i alla gamla westernfilmer. Thumbleweed är ett torrt och stort ogräs som kommer från Asien. Den liknar även en rosenbuske med alla de små taggarna, minus alla fina rosor. Vilket innebar att då dagen var över så var man full i rivsår, trots handskarna. Efter en dags arbete var jag less. Det vill säga efter tio timmar ståendes efter en tom ödslig väg plockandes detta ogräs i 40 gradig värme. Det bästa av allt var att man utöver handskarna även var klädd i jeans, långärmad tröja och kängor. Det var varmt. Men jag tror jag vande mig. Visst, att plocka ogräs efter en väg kanske inte är det mest spännande man kan göra. Men med alla människor runtomkring så blev det roligt i alla fall. Det blir liksom vad man gör det till. Projektet varade endast i fyra dagar. Men det var fyra intensiva och roliga dagar.

Under de följande månaderna kom jag att arbeta i olika nationalparker runt om i Arizona, Utah och Nevada. Jag fick uppleva Grand Canyon på nära håll och arbeta i Zion, bland de vackraste platser jag har sett. Att campa tillsammans med en massa människor är en riktigt rolig upplevelse. Speciellt på kvällarna då man lagade middag tillsammans och satt framför elden och pratade en massa om allt och inget.

Fantastiska vyer.

Hårt arbete
Något som man bör ha i åtanke att man är där för att arbeta – det kommer att vara mycket arbete med riktigt långa dagar. Något som man bör förstå. Det är ett mycket krävande och fysiskt arbete i nya miljöer. Många gånger gällde det att bära tungt längre sträckor. Men det är värt det. Det är ett tufft arbete, men bara man vill så klarar man det.

Lediga dagar
Mellan projekten hade man oftast några dagar ledigt för att göra annat. Till exempel åka och besöka olika platser, eller bara hänga i Flagstaff. Flagstaff är en trevlig amerikansk småstad, vilken räcker till gott och väl. Där finns mycket att göra. Annars finns till exempel Phoenix i närheten. Fyra timmar till Las Vegas är inte fel det heller. Grand Canyon ligger endast en och en halv timme bort. Eller Los Angeles om man vill åka lite längre. Det finns alltid något att göra.

I Flagstaff delade jag ett hus med en mängd andra volontärer. Att bo i ett hus där det nästintill aldrig är tyst och att leva så pass nära inpå människor kan vara krävande. Men å andra sidan finns det alltid någon att prata med. Det är något som man vänjer sig med, den ständiga väntan på att få tvätta sina kläder. Eller den timlånga kön för att duscha de dagar man kommit hem från projekt.

Att arbeta i ett land – volontärarbete eller inte – är något som jag kan rekommendera för alla som vill uppleva något nytt. Mitt volontärarbete i Arizona tog mig till många platser som jag inte tror att man skulle besökt om man kommit dit som turist någon vecka. Något som jag upptäckte efter ett tag var att Grand Canyon inte imponerade på mig så mycket längre. Missuppfatta mig inte. Reser man till USA och är i närheten så bör man absolut besöka Grand Canyon. Men, det finns så många andra minst lika vackra platser att besöka och saker att uppleva.

Ett minne för livet.

Ett minne för livet
Jag har satt mig på en mängd kaktusar – vilket är lika obekvämt som det låter. Plockat frön vid Hooverdammen, arbetat vid Grand Canyon och med amerikanska ursprungsbefolkningen i Walnut Canyon. Spenderat dagar utan tillgång till varken dusch eller toalett – och kam för den delen. Jag har sett Las Vegas och Phoenix. Badat i Lake Mead och firat Thanksgiving.

Samtidigt känns det svårt att sammanfatta en så omfattande resa på en så liten text. Men jag hoppas att det här har gett er något. Men jag har lärt mig bra många saker på min resa. Antilopvänligt stängsel kanske jag inte kommer bygga igen. Men det är en erfarenhet. Så är även allt annat jag har gjort, även om det är mer eller mindre viktiga saker så är det erfarenheter som man tar med sig. Trots allt så var det en otrolig upplevelse och något som jag kommer att minnas för resten av livet. Jag hade otroligt roligt under min tid med ACE och det är något som jag kan rekommendera för alla som vill uppleva något nytt och samtidigt ha riktigt jäkla kul.

/Hanna

Per Liestam

Previous Marketing Manager