Kan man få legitimation inom hälso- och sjukvården om man studerat utomlands?

I Sverige finns det reglerade yrken som kräver en legitimation, som till exempel läkare, sjuksköterska och psykolog. Vad innebär det om man studerat utomlands och kan man fortfarande jobba i Sverige? Vi på Blueberry träffade Socialstyrelsen för att ta reda på hur det fungerar för yrken inom hälso- och sjukvården.

I Sverige är det Socialstyrelsen som utfärdar legitimation inom hälso- och sjukvården och det innefattar 22 yrken, bland annat läkare, sjuksköterska, tandläkare och psykolog. Du hittar samtliga yrken här. Om man har studerat utomlands och vill få en legitimation i Sverige så är det Socialstyrelsen som gör en prövning för att bedöma om en legitimation kan bli utfärdad. Det finns två olika processer hur de bedömer utbildningar från utländska universitet beroende på om man studera inom eller utanför EU.

Studier inom EU

Har man studerat inom EU är vägen till att få sin legitimation från Socialstyrelsen ganska enkel. Inom EU är nämligen regelverken harmoniserade vilket gör att bedömningen av en utbildning utomlands ofta går smidigt. Har man studerat till apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska eller tandläkare så godkänns bedömningen mer eller mindre per automatik så länge utbildningen uppfyller Socialstyrelsens krav.

För övriga yrken gör Socialstyrelsen en bedömning på att utbildningen man har gått motsvarar en svensk utbildning. Processen kan också bli enklare om man redan har fått en legitimation i det land man studerade i. Något som kan vara bra att tänka på är att psykolog inte är ett reglerat yrke i alla länder inom EU och det är därför viktigt att kontrollera vad som gäller i just det landet man studerar i.

Studier utanför EU

Har man studerat utanför EU blir processen lite mer komplicerad och längre men det är fortfarande möjligt att få en legitimation från Socialstyrelsen. Förutom att Socialstyrelsen bedömer utbildningen så tillkommer även ytterligare steg.

1. Utbildningen granskas

Medan regelverken inom EU är harmoniserad så är det inte fallet utanför EU vilket gör att Socialstyrelsen kommer behöva göra en mer detaljerad bedömning av varje utbildning. De bedömer om utbildningen är jämförbar med utbildningen i Sverige, som utbildningens innehåll, längd och nivå. Enligt Socialstyrelsen så blir majoriteten av utbildningarna de prövar godkända.

2. Språkkrav

Har man inte svenska som första språk behöver man visa intyg att man har minst C1 nivå i svenska. Det kan man till exempel göra genom att få godkänt i Svenska 3 på Komvux.

3. Kunskapsprov

Om Socialstyrelsen godkänner utbildningen kan man sen gå vidare med nästa steg i processen som är att göra ett praktiskt och teoretiskt kunskapsprov.  Man har fem försök på sig att klara det teoretiska provet och tre försök på det praktiska.

4. Kurs i svenska författningar

Man behöver studera en kurs i svenska författningar på 7.5 hp vilket man kan göra på distans på både del- och heltid. I kursen ingår bland annat rättsliga grunder och lagstiftning i Sverige.

5. Praktiskt tjänstgöring

Det sista steget är att man gör en praktiskt tjänstgöring för att uppvisa praktiska kunskaper och lämplighet för yrket samt för att få en inblick i hur hälso- och sjukvården fungerar i Sverige. Tjänstgöringen brukar vara 3 till 6 månader, eller 1 år för psykolog. Man kan påbörja tjänstgöringen efter man har klarat det teoretiska provet.

Kompletterande studier

Ett alternativ till att få sin utbildning eller legitimation prövad av Socialstyrelsen är att studera en kompletterande utbildning vid en högskola eller universitet i Sverige. Det kan man göra till läkare, sjuksköterska och psykolog. Dessa kompletterande utbildningar brukar bestå av 30-90 hp. Ett alternativ är också att söka till en utbildning i Sverige och be skolan göra en bedömning om att tillgodoräkna kurser från sin utbildning utomlands för att göra utbildningen kortare. Efter avslutade studier behöver man göra praktiskt tjänstgöring innan man kan få legitimation.