Vi får ofta frågan om vad som egentligen är skillnaden mellan college och universitet, är det samma sak? Svaret är ja ibland men mestadels nej. College har många olika betydelser i olika länder och sammanhang. Här nedan ska vi försöka reda ut begreppen.

Universitet

Vi börjar med att titta på begreppet universitet då det är tämligen likartat världen över. Universitet brukar kännetecknas av:

  • En hög akademisk och vetenskaplig nivå där de har rätt att utfärda examina (kandidatexamen/bachelor, mastersexamen men också proffesurer och doktorsexamen).
  • Att man bedriver egen forskning inom ett flertal olika ämnen.
  • Att de är stora skolor med tusentals studenter och många olika ämnesområden.
  • Att de har tilldelats universitetsstatus av landets myndigheter. I Sverige är det Högskoleverket som gör denna prövning.

College

College kan innebära många olika saker. Hade termen tillämpats i Sverige så hade den kunnat användas på allt från KY-utbildningar till högskolor. Det svenska ordet högskola brukar för övrigt översättas till engelska som ”university college” (vissa högskolor tar sig dock friheten att skippa college och uppgraderar sig glatt till university på engelska).

Den gemensamma nämnaren mellan olika college är att de mestadels ger utbildningar på eftergymnasial nivå och att de vanligtvis är mindre än universiteten. Här ska vi titta närmare på olika typer av college:

  • Universitet som kallas college: Det finns en del skolor som heter college trots att de i praktiken är universitet eller åtminstone uppfyller alla kraven för universitet. I det här sammanhanget brukar man bl.a. nämna amerikanska Ivy League-skolan Dartmouth College och MIT. I Sverige har vi Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Karolinska Institutet som alla har universitetsstatus men av olika anledningar inte använder ordet universitet i namnet.
  • College som universitetsfakulteter: I USA är det vanligt att ett universitet består av ett antal olika college där varje college i princip motsvarar en fakultet. Med andra ord är collegen i det här sammanhanget namn på olika delar av universitetet. En skola som California State University Fullerton består t.ex. av ett College of the Arts, ett College of Enginering and Computer Science, ett College of Business and Economics etc.
  • Fristående college: I USA finns det också fristående college som bara fokuserar på ett ämnesområde. Dessa skolor ger precis som universiteten fyraåriga utbildningar som leder till en bachelorsexamen. Ett exempel på en sådan skola är Berkeley College i New York som är ett typiskt business college. En del fristående college ger även utbildningar på masternivå.
  • College med universitetssamarbete: Utanför USA får college vanligtvis bara ge så kallade diplomutbildningar. För att komma runt denna restriktion så samarbetar många college med universitet och kan då utfärda examina i universitetets namn.
  • Community college: I USA finns det också något som kallas Community College. Det är skolor som ger tvååriga utbildningar som leder till en Associate Degree (saknar motsvarighet i Sverige). Efter två år på ett Community College kan du söka vidare till ett amerikanskt universitet och läsa de sista två åren till en fyraårig bachelor där. Din utbildning rankas då lika högt som om du hade läst alla fyra åren på universitetet. Fördelen med Community Colleges är att de är betydligt billigare än universiteten och det är lättare att bli antagen. Exempel på populära Community Colleges är Santa Monica College, Santa Barbara City College och Foothill DeAnza College i Silicon Valley.
  • Fackskolor: Fackskolor i den engelsktalande världen kallas också ofta för college. T.ex. Billy Blue College of Design i Sydney. Det här är starkt nischade skolor där utbildningen ofta är mer praktisk och yrkesinriktad än om man läser motsvarande ämne på universitet. Motsvarande skolor i Sverige är t.ex. Berghs School of Communication. Dessa skolor kräver ofta specifika förkunskaper för att bli antagen.
  • Vocational colleges: Slutligen finns det college som påminner om svenska KY-utbildningar. Bra exempel på detta är de australiensiska skolorna TAFE. Här läser du korta praktiska grundläggande diplomutbildningar som syftar till att förbereda dig inför arbetslivet och/eller vidare studier.

Vad ska jag välja?

Så vad ska man välja college eller universitet? Det beror på vad du har för bakgrund och mål med dina studier. Ska man generalisera lite så kan man lista fördelarna med de olika skolformerna såhär:

Fördelar med college

  • Utbildningarna är oftast mer praktiska än när man läser på universitet.
  • Klasserna brukar ofta vara mindre.
  • Det är oftast billigare och lättare att bli antagen när man läser på college, inte minst i USA. Därför kan det vara fördelaktigt att påbörja sina studier på college och ta en sk. Associate’s degree för att sedan göra en transfer till ett universitet och fortsätta studierna till en Bachelor degree där.

Fördelar med universitet:

Kommer du direkt från gymnasiet så är college ofta ett bra val. Detsamma gäller om du vill läsa en kortare yrkesinriktad utbildning eller om du vill läsa på en fackskola inom t.ex. musik och design. Om du däremot har höga akademiska ambitioner eller redan har läst ett antal år på universitet/högskola så kan det vara bättre att söka till ett universitet.

Tycker du att det är svårt att veta vad man ska välja? Kontakta Blueberry för gratis studierådgivning.

Per Liestam

Previous Marketing Manager